Conny Gabrielsson är livsfarlig för psykvården
Jag fryser och är trött. Skulle ge vad som helst för att lägga mig ner igen och somna om. Väldigt nära att ringa och sjukanmäla mig. Men nej. Nu ska jag cykla till jobbet. Jag är stark.
~
Ser i DN ännu ett exempel på hur lite allvar man tar psykisk sjukdom! Undra om det var Carema han fick kontakt med… Haha… Nä men såhär ser det nog ut överlag. ”Jasså du hade en svacka. Vad tråkigt. Det blir nog bättre snart om du tar flera olika sorters antideppressiva och går en promenad om dagen.”
Okej. Right. F you.
~
Och Conny Gabrielsson, chef för psykiatri inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen ger jag inte mycket för. ”Jag skulle inte ropa efter så himla mycket mera pengar [...] men jag tror att man kan jobba lite smartare på något sätt.” Han föreslår piska och vite för att se till att psykvården håller nere köerna. Seriöst? Är han totalt dum i huvudet? Då blir det ju som på Carema. Personalen tvingas träffa orimligt många patienter på orimligt kort tid och förväntas göra ett bra jobb, kunna följa upp och se till att remisser blir skickade. Nej! Sparka Conny omedelbar! Han är livsfarlig (ja, LIVSFARLIG) för oss psykiskt sjuka.
Publicerat på 2011/09/29, i border-fucking-line och märkt Psykiatri, Vård. Bokmärk permalänken. 4 kommentarer.
Håller med. Så länge man inte ser psykiska problem som en riktig sjukdom är det lätt att skjuta det ifrån sig.
Jag lider själv av ångest och depression men har tur nog att ha privat vård via min arbetsgivare.
Annars blir det väll, jasså du är lite nedstämd här ta ett litet piller och stanna hemma en dag eller två.
”Gå en promenad så känns det nog bättre…” haha undrar hur många gånger man hört det?
Exakt. Visst jag fattar att det är nyttigt att komma ut, få lite frisk luft och motion och så men det är ju ett hån när man faktiskt är sjuk och mår jävligt dåligt. Jag har direkt avskytt ALLA som sagt så till mig (och ja… det är måååånga….)
Mmm..och jag som har ätstörningar och går mina promenader enbart för att ”inte bli tjock”.Jag njuter verkligen inte av dom,får nästan blodsmak i munnen och flera gånger har jag börjat gråta.Ändå så är det enda jag får höra.-Vad BRA att du kommer ut på dina promenader!!!! Dom KAN inte fatta hur illa jag mår av dom,för det är ett tvångsbeteende och går jag inte så äter jag inte heller.